Det är första skoldagen efter sommarlovet när Pierre-Anthon plötsligt reser sig upp, packar ihop sina saker och säger: ”Ingenting har någon betydelse, så det är ingen idé att göra något.” Och lämnar skolan. Det blir startskottet för en händelseutveckling där en skolklass gör allt och lite till, för att bevisa för Pierre-Anthon och sig själva, att livet visst har en mening. De börjar bygga upp en hög av sådant som betyder något.
Det börjar med en svart fotboll, ett par älskade gröna sneakers och en lika älskad cykel, men strax utmanar ungdomarna varann till allt större, känsligare och grövre insatser och handlingar, och det hela ballar ur rejält.
”Intet” är en historia om grupptryck som ruskar om och petar i det innersta av existensen. Det blir drastiskt, absurt, stundtals äckligt och provocerande. Därtill underbart skruvad samtidskritik och fängslande, lekfull teater.
Min erfarenhet
intet var den andra föreställningen jag medverkade i under min praktik på Masthuggsteatern. När jag tackade ja till praktikplatsen fick jag också erbjudandet att hoppa in i produktionen. På grund av omständigheterna under hösten blev processen mer krävande än planerat, och jag fick uppgiften att lära mig hela manus på en och en halv vecka.
Genom envishet, struktur och en stark vilja att leverera tog jag mig an uppdraget. Intet är en komplex och texttung föreställning, där jag bar en huvudroll med stort ansvar. Arbetet gav mig viktiga erfarenheter, inte minst kring hur jag snabbt kan ta till mig omfattande textmaterial, arbeta effektivt under tidspress och genomföra en turné med allt vad det innebär.
Jag lärde mig otroligt mycket under processen och är mycket stolt över att ha genomfört uppdraget på så kort tid.
Elias Citterio 